Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur svenskundervisningen påverkas av plagiering från Internet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag ta reda på hur svensklärare definierar begreppet plagiering, hur de resonerar kring plagiering, om plagieringsrisken påverkat undervisningen och i så fall vilka pedagogiska följder det fått. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning inom området plagiering bland unga. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att plagiering är relativt lätt att upptäcka för svensklärare och ofta kan undvikas med ett förebyggande pedagogiskt arbete, till exempel genom att formulera uppgifterna så att svaret inte går att hitta på Internet. Resultaten visar också att det bland eleverna förekommer oavsiktlig plagiering, dels beroende på otillräcklig kunskap om referat- och källhänvisningsteknik, dels på grund av en inställning att det som finns på Internet tillhör alla och kan användas utan hänsyn till upphovsperson..

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

Det här arbetet har berört visualisering av nybyggda bostäder, där ljussättning av interiör över tid har varit centralt. Ett problem bland svenska företags visualiseringar har uppdagas i form av att de är bristfälliga i sin information om dagsljus. Användare som intresserar sig för en bostad och som tar del av visualiseringar av denne, går därmed miste om information om hur bostaden ser ut under olika tider på dygnet samt olika tider på året. Sådan information om dagsljus kan vara av stort intresse för användare som till exempel köper en nybyggd bostad innan de först kan se den fysiskt.Bland de åtgärder som utförts för att skapa bättre visualiseringar, finns förslaget att använda animation för att visa flödet av dagsljus i en interiör. Ett realistiskt bildmanér framställt i programvaran 3D Studio Max användes vid gestaltningen.

Elevers Internetanvändning i skolan och hemmen har ökat drastiskt under det senaste decenniet. Samhällets enorma efterfrågan och påtryckning om ny teknik gör det möjligt för dagens stora IT marknad att fortsätta att utvidgas. När teknik och Internet expanderas så påverkas även skolan och dess hantering av vad som kan kännas som ett ständigt föränderligt forum av information. I detta arbete har vi gjort en kvantitativ undersökning på två skolor där vi har velat ta reda på hur våra hundra respondenter upplever och brukar referenshantering i skolan. I vår studie framkom det att internet nyttjades lika mycket oavsett våra respondenters kön.

Jag har deltagit i skapandet av en 10 minuter lång kortfilm som heter Kylan. Det huvudsakliga arbetet har bestått av compositing, då man har kombinerat live footage-material med renderade 3d-element. Jag har använt mig av mina erfarenheter för att besvara min frågeställning: ?Hur kan man gå tillväga när man skapar en film med kombinerad live footage och renderade 3d-element??Vilka är de visuella byggstenarna när man matchar renderad 3d och live footage, och hur arbetar man med dessa i compositingprogram?Arbetet är utfört under min tid på Despot Film, som ett litet filmproduktionsföretag. Projektet, Kylan, är ett pilotprojekt.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

I den här studien undersöker vi hur några amerikanska situationskomedier (komediserie med fokus på roliga situationer) uppfattas av en ung svensk publik. Vi har fokuserat på kortare klipp från fyra olika serier (ett klipp från varje), då det är lättare för publiken att koncentrera sig på ett tema men ändå för oss att se en skillnad mellan olika serier. Serierna vi har använt oss av är Two and a half men, The Fresh prince of Bel Air, How I met your mother och Friends (Vänner). Vårt material består av klipp från fyra amerikanska sitcoms (situationskomedi). Metoden består dels av en webbenkät för vanliga tittare och analyser av svaren och klippen (delar av avsnitten).

Senare forskning har bo?rjat ja?mfo?ra etablerade principer inom filmklippning med ro?n fra?n kognitionsforskning. Ny teknik go?r det mo?jligt att pa? ett adekvatare sa?tt ta del av a?ska?darens upplevelse och interaktion med ro?rlig bildmedia. Tidigare studier som tas upp i texten har varit inriktade pa? visuella aspekter, hur brott mot videoredigerings- principer pa?verkar a?ska?darens o?gonro?relser.

Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text.

Titel:                        Missnöjeshantering i banker - En fallstudie av Sala SparbankSeminariedatum:    19 januari, 2012Institution:              Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens  HögskolaNivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:              Odhiambo Opee och Charlotte SkinnarHandledare:            Carl G ThunmanNyckelord:              Klagomål, banker, missnöje, Word-of-Mouth, Sala SparbankSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att beskriva missnöjeshantering hos Sala Sparbank. Uppsatsen undersöker hur studieobjektets missnöjeshantering överensstämmer med en egenutvecklad modell för missnöjeshantering. Resultatet av uppsatsen förväntas utmynna i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Sala Sparbank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     En egen modell utvecklades utifrån den teori som samlats genom litteratursökning i artiklar, böcker och olika internetsidor. Modellen och teorin låg sedan till grund för de tre fokusgruppintervjuer som genomfördes. Resultatet bearbetades genom ?Klipp och klistra? metoden och analyserades sedan utifrån modellen.

Syftet men denna uppsats är attundersöka om socialtjänsten bidrar till stämpling av klienter med missbruksproblematik genom sitt sätt att arbeta. De frågeställningar vi försöker besvara är om personer med missbruksproblematik får sina individuella behov tillgodosedda, eller om de stämplas utifrån en hel grupp. Vi frågar oss även om det är skillnad i hur män och kvinnor med missbruksproblematik får hjälp..

Min hemstad Säffle har varit medialt exponerad i dokusåpor sedan början av 2000-talet. På webbplatsen YouTube läggs privata klipp upp om staden och människorna som lever där. Vad får exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra på vilka sätt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser några av Säffles ungdomar på hur deras hemstad framställs och de dokusåpadeltagare som representerar staden? Jag reste till Säffle för att intervjua fyra elevinformanter som går i årskurs nio på en grundskola om hur de ser på mediernas framställning av staden.